Jag har varit hemma i dag under dagen.
Vilat,lyssnat på Prime Crime.Tagit det lugnt.Läst bok och druckit kaffe.
Framåt kvällen så kom Maria förbi mej.
Vi hade tänkt att vi skulle åka till nån strand och fika där.Men vi åkte runt i bil överallt typ istället.
Dom flesta som jag känner har körkort och bil.Men själv så har det aldrig blivit av att jag har tagit det.Och tur är väl det kanske hihi..hade nog bara kört i diket.
Ska jag vara ärlig så har jag alltid haft lite dåligt självförtroende när det kommer till att lära mej saker.Nästan som att jag tar förgivet att det här kan jag inte.
Men det som jag har haft självförtroende inom har nog varit.Det att jag gått min egen väg tex som att har jag velat bo nånstans oavsett vad andra tyckt om det så har jag gjort det.Samma när det kommer till kläder och annat.Och så har jag inte varit "rädd" för att vara själv och göra saker ensam.Typ sånt har jag väl haft nått självförtroende i eller vad man ska kalla det.
Utom då jag hade en pojkvän.Under dom åren som var så förändrades jag till nån som han ville att jag skulle vara.Och som jag har förstått i dag,så är det att man är medberoende.Fast jag förstod inte det då.
Det är det som har varit så konstigt att när jag inte varit i hop med nån kille.Så har jag aldrig varit sån som måste vara med folk jämt utan trivts att ha egen tid.Vara för mej själv.Även om jag har kunnat tycka om att träffa kompisar och folk.Och gjort som jag velat med saker med mitt liv oavsett andras åsikter.Men då jag blivit i hop med nån kille så är det som att jag blivit svag och låtit killen bestämma.Fast det är som jag inte är egentligen och inte velat ha det så.
Jag är glad för att jag har börjat förstå såna här saker.Varför jag har gjort som jag har.Hamnat i dom situationer.Det är en sån befrielse att få klarhet! När jag bara varit så förvirrad och försökt förstå mej själv när det kommer till killar jag träffat.
När jag inte blivit i hop med nån kille då har jag varit stark och tuff nästan så mot dom.Men HELT TVÄRTOM när jag blivit tillsammans.
Jag har en mamma och även min syster har haft sunda och jämlika förhållanden.Och varit starka kvinnor när det kommer till killar.Jag har haft bra förebild när det kommer till det.Så jag förstår inte varför jag inte har varit sån.Och jag är ju uppvuxen i en trygg familj.På det sättet att jag aldrig ens hört min mamma och pappa bråka.Aldrig sett att dom druckit när jag var liten.Fast jag haft det bra så.Har jag ändå som vuxen haft pojkvänner som har haft alkohol och drogproblem och varit våldsamma.
För mej att vara singel är väldigt befriande,att slippa ha en massa kaos och problem.Har mina saker ändå att kämpa med tex min sjukdom Cervikal Dystoni.
På tal om det så ska jag få testa den här gången att ta sprutorna efter 4 månader istället för efter 3.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar