söndag 2 december 2018
En Videobloggning om en kille,hur jag träffade han.
Fortsättningen:
Så ringer den killen som skjutsade hem mej.Och vi pratar ett bra tag i telefonen.
Han berättar att dan efter att han hade skjutsat hem mej så tänkte han ringa mej.Men han hittade inte den lappen som jag hade skrivit telefonnumret på.
När jag hade gett dom den så hade dom lagt den fram i bilen.Och dan efter så gick han för att hämta lappen.Men då hittade han inte den.Han pratade med sina kompisar som varit med i bilen om dom tagit med sej lappen.Men dom visste inte om dom gjort det.För dom va lite fulla då så dom mindes inte.
I alla fall så en dag någon vecka senare när han åker bil med en annan kompis.Så säger den kompisen,du det är nått papper som ligger här.Och där ligger den lappen som jag skrev mitt telefonnummer på,under sätet på golvet.Han berättade vidare för mej att han hade blivit så förvånad,för han hade aldrig trott att han skulle hitta igen den lappen.
Han sa också att en av hans kompisar som var med i bilen då jag åkte med skulle ha en fest nästa helg.Och dom undrade om jag ville komma dit på festen då.Och att jag kunde ta med mej en kompis om jag ville.Jag svarade att det gör jag jätte gärna.
Så den helgen på fredagen så åker jag och en tjejkompis till Härnösand.Festen skulle dom ha i en sommarstuga.Alla på festen där visade sej vara jätte trevliga och vi hade väldigt roligt.
Den killen som jag tyckte va snygg på krogen och som va i bilen och nu på festen.Han började prata mycket med mej.Och vi fick bra kontakt.Vi ett tillfälle säger han,ska du följa med ut och gå lite.Och det gjorde jag.När vi hade varit ute en stund så började vi kyssas.Sen gick vi tillbaka till dom andra inne i stugan.Han och jag höll i hop resten av kvällen och natten där.
Dan efter så skulle jag och min tjejkompis åka tillbaka hem till Sundsvall.Jag kände att jag hade blivit intresserad av honom,att jag gillade han.Men det sa jag inte till han.Jag tycker sånt är svårt att säga till nån som jag nyss har träffat.Och så vill jag inte heller vara den som säger sånt om inte killen säger det först till mej.Jag har alltid varit sån att jag vill att en kille ska visa mej intresse först,att jag vet vad han tycker,känner för mej.innan jag visar eller säger vad jag tycker om killen.Så därför sa jag inget sånt till han innan vi skulle åka hem.Jag frågade han inte heller om han ville träffa mej igen eller att jag skulle ringa han.
Men innan jag ska åka så säger han till mej,jag ringer dej nån dag nu i veckan.Jag minns att jag blev så glad.Men också att jag sen började tänka på vägen hem att han kommer inte att ringa mej.Han sa bara så där till mej för att han inte vågade säga ärligt att han inte vill träffa mej mer.
Jag har inte världens bästa självförtroende när det kommer till killar.Så det är nog därför jag brukar börja tro och tänka så då.
Men han ringde faktiskt två dagar senare.Och han frågar mej om jag vill träffas till helgen.Och det ville jag jätte gärna göra.Så när den helgen kom så åkte han till Sundsvall och hämtade mej.Vi åkte hem till honom i Härnösand där han bodde.Vi fortsatte att träffas och så blev vi tillsammans.Vi var i hop i nästan 2 år.Att det tog slut mellan oss det var för att mina kärlekskänslor jag hade för honom,inte fanns där längre.Utan jag hade börjat att bara känna vänskap för honom.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar