Läs också om polkagrisens historia i Gränna.
Kvinnan som satt Gränna på världskartan heter Amalia Eriksson. Det är hennes förtjänst att den lilla staden för alltid kommer att förknippas med den rödvita godsaken som av okänd anledning fått namnet Polkagris.
Amalia föddes 1824 och växte upp i Gränna där hon kom att gifta sig med skräddaren. Tillsammans fick de dottern Ida. Blott 34 år gammal blev Amalia änka och ensamstående mor. Amalia var en driftig kvinna som bedrev tillverkning av s k begravnings-, dop- och bröllopskonfekt. Hon hade vid denna tidpunkt även börjat tillverka sina s k Polkagrisar, som till en början hade formen av små ”pluttar”.
För att klara sitt uppehälle sökte och fick Amalia år 1859 tillstånd av Magistraten i Gränna att ”här i staden såsom försörjningsmedel med egna händer idka Bagerihantering af grövre och finare brödsorter och tillverka s k ”Polkagrisar”.
Borgmästaren i staden, Carl Johan Wennberg, fick underteckna detta privilegiebrev som gjorde det möjligt för Amalia att på heltid baka och sälja Polkagrisar.
Dottern Ida som hjälpte sin mor med tillverkningen förstod att ta vara på Polkagrisens möjligheter och utvecklade sin mors kunskaper. Tack vare detta kunde Polkagrisen leva vidare även efter Amalias bortgång, år 1923 vid 99 års ålder. Den första utomstående personen som fick ta del av Amalias hemlighet var fru Greta Nordstedt, bosatt i det Nordstedska Huset på Brahegatan 39 d v s det hus som idag är Grenna Polkagriskokeri.
På 1950-talet började tillverkningen att växa, mycket tack vare biltrafiken och ”riksettan” som gick genom Gränna. Till en början kokades och bakades det av fruarna i hemmen och Polkagrisarna såldes i stånd längs med vägen. Grännasonen Olle Mattias var den förste som lät kunderna se på hur tillverkningen gick till.
Idag, 150 år senare, tillverkas Polkagrisarna i Gränna fortfarande på i stort sett samma sätt som under Amalias dagar. En äkta Polkagris bakas av socker, vatten, ättika och pepparmyntolja. Hur mycket man använder av varje ingrediens beror bland annat på luftens temperatur och fuktighet.
Källa: Grenna Polkagriskokeri
1. Sveriges polkagrisstad nummer ett är Gränna.
2. Varje år hålls VM i polkagrisbakning i Gränna.
3. Den vanligaste polkagrisen, som är röd och vit, består av vatten, socker, ättika och pepparmintolja.
5. En del av smeten bryter man loss. Den delen blandas med karamellfärg. Den färgade delen läggs sedan på den vita smeten. Sedan rullar, vrider och drar bagaren i smeten tills de färgade ränderna ligger rätt.
6. När smeten är lång nog delas den på mitten. Sedan upprepas allt tills dess att rätt antal polkagrisar är färdiga. Vanligtvis får man ut cirka 60 "normallånga" polkagrisar ur en smet.
7. Det sägs att polkagrisar har fått sitt namn på grund av att dansen polka var populär vid samma tid som de började tillverkas.
8. Idag finns polkagrisar i mängder av smaker, storlekar och former. Men det är den rödvita som räknas som den klassiska.
2. Varje år hålls VM i polkagrisbakning i Gränna.
3. Den vanligaste polkagrisen, som är röd och vit, består av vatten, socker, ättika och pepparmintolja.
4. När alla ingredienser har kokat ihop låter man smeten svalna. Sedan dras och knådas degen så att den blir avlång. Det gör att det kommer in luft i smeten och då blir den vit och seg. En del bagare drar smeten för hand medan andra använder sig av en maskin. När smeten är klar formas den till en limpa.
5. En del av smeten bryter man loss. Den delen blandas med karamellfärg. Den färgade delen läggs sedan på den vita smeten. Sedan rullar, vrider och drar bagaren i smeten tills de färgade ränderna ligger rätt.
6. När smeten är lång nog delas den på mitten. Sedan upprepas allt tills dess att rätt antal polkagrisar är färdiga. Vanligtvis får man ut cirka 60 "normallånga" polkagrisar ur en smet.
7. Det sägs att polkagrisar har fått sitt namn på grund av att dansen polka var populär vid samma tid som de började tillverkas.
8. Idag finns polkagrisar i mängder av smaker, storlekar och former. Men det är den rödvita som räknas som den klassiska.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar