måndag 18 april 2022

Jag är ofta ensam.Men känner inte ensamhet. / Prat i kameran.

 





















2 kommentarer:

  1. Anonym20:00

    För mig har det alltid varit antingen ensamhet eller att vara med människor som bara behandlar en illa, sviker, mobbar och är elaka. Och inget har fått mig att må sämre, så nu väljer jag hellre ensamheten. Även om jag mår jättedåligt över den också och alltid har gjort det. Men jag kände mig t.o.m. mer ensam när jag försökte och gjorde allt själv utan att få något tillbaka. Jag har försökt hitta vänner i c.a. 30 år nu och har fortfarande bara en, som jag haft sen barndomen. Ingen har värderat att man alltid funnits där för dem och skulle gjort allt för dem själv, utan alla har svikit i slutändan. Eller gjort så pass elaka saker att man varit tvungen att bryta kontakten med dem, efter att de passerat alla gränser för vad som är okej. Jag tror att de flesta människor är dåliga, kalla och egoistiska av naturen och att det bara är olika nivåer som skiljer de åt. Det är i alla fall vad jag själv har upplevt. Ingen har behandlat andra som de själva skulle velat bli behandlade, som jag själv blev uppfostrad till och alltid har haft med mig sen starten. Det har aldrig funnits i någon annan. Och samma saker som är helt okej att säga och göra mot andra, skulle varit helt oacceptabla för varje person om det gällt de själva.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Tack så mycket för att du öppnat dej och skriver om det här. Men sorgligt att du ska ha behövt ha och haft det så.
      Jag känner igen mej mycket i det du delar med dej av i dina ord du skriver.
      En stor kram från mej till dej!

      Radera