fredag 18 januari 2019

Älskade kaffepaus! Så mycket fikar vi i Sverige / Statistik,undersökning.

Kaffe - den vanligaste drycken efter vatten
I genomsnitt dricker svensken 3,2 koppar kaffe per dag - ja, vi älskar denna magiska dryck! Det är ungefär åtta kilo kaffe per person och år och den vanligaste sorten vi dricker på jobbet är bryggkaffe.Sverige är en av de största konsumenterna av kaffe sett till vår storlek,annars står USA,Tyskland och Italien för majoriteten av kaffekonsumtionen i världen.Kaffedrickandet är faktiskt så vanligt,att det är den vanligaste drycken efter vatten.Men om vi tittar på den vanligaste drycken vi köper så är det just kaffet som tar hem förstapriset.



Vi svenskar älskar vår fika,ett koncept som även har blivit allt större internationellt.Fikapausen är så mycket mer än att “ta en kopp kaffe”,som ofta är översättningen från andra språk.Det är en paus,tid för återhämtning och kvalitetstid med kollegor,vänner eller familj,vilket inte riktigt rymmer i att endast ta en kopp kaffe.
Alla är inte helt överens om varifrån själva ordet “fika” kommer från,det finns ett antal olika teorier om hur ordet har kommit till.Enligt Lars-Gunnar Andersson som är språkvetare kommer ordet fika från kaffi,som är ett annat ord för kaffe.Ur det bildades även ordet fik,som vi ofta säger istället för kafé.Idag är det ett vanligt ord i de flesta svenskars vardag,det är till och med ett ord som vi ogärna översätter till andra språk,eftersom den riktiga betydelsen i ordet då försvinner lite. 

Svenskarnas fikavanor

Enligt en undersökning är fikandet allra störst i norra och mellersta Norrland,där 51 procent uppgett att de fikar minst två gånger per dag,jämfört med Stockholms 17 procent.De flesta av våra fikapauser sker under arbetstid,vilket gör att det blir en naturlig del av vardagen.På jobbet fikar vi i snitt 16 minuter per dag,vilket totalt blir 7,5 arbetsdagar på ett år.
Det finns även forskare som säger att vi bör fika mer på jobbet.Självklart är det inte fikat i sig,utan det är den gemensamma pausen som medför positiva effekter.Fikapausen låter medarbetare få nödvändig återhämtning,som i sin tur gör dem piggare och mer effektiva.Men fikapauserna uppmanar även till spontant småprat och ökar gemenskapen mellan medarbetare. 

Vi fikar längre än tidigare – både på fritiden och på jobbet

Fikarapporten har kartlagt svenskarnas fikavanor,hur ofta vi fikar,vad vi helst dricker,vilket sällskap vi föredrar och vilka faktorer som är viktigast för en lyckad fikastund.
Undersökningen visar att en genomsnittlig svensk fika är 24 minuter lång när den sker på fritiden.
Fikavanorna skiljer sig åt mellan könen.Män fikar oftare än kvinnor,både hemma och på jobbet.Å andra sidan tillåter sig kvinnorna att ta lite längre pauser än männen.
Det finns även skillnader mellan åldrarna.Yngre personer vill gärna dra ut lite extra på fikapausen.I åldrarna 15-22 år vill man gärna fika i nästan en halvtimme medan man i gruppen 56-80 år nöjer sig med 20-minutersfika.Smålänningarna är snabbast på att fika,där tar en fikapaus i genomsnitt 22 minuter medan västsvenskarna fikar längst – hela 27 minuter.

Bryggkaffe är det som gäller till fikat om svensken får välja Männen är något mer förtjusta i den traditionella fikadrycken än kvinnor.Kvinnor gillar te och kaffe latte dubbelt så mycket som männen.Stockholmarna är minst förtjusta i bryggkaffe,i huvudstaden föredrar man kaffe latte.Sällskapet är viktigast för att fikastunden ska bli lyckad,anser sex av tio svenskar.Näst viktigast är att platsen för fikat erbjuder lugn och ro och därefter att fikat smakar bra.
Vilka fikar vi då helst med? Vänner kommer på första plats, följt av familjemedlemmar och kollegor.Chefen,grannarna och främlingar slipper vi helst vid fikabordet.Dubbelt så många män som kvinnor föredrar att fika tillsammans med kollegorna.Män är också mer öppna än kvinnor för att ta en fika med en dejt.Kvinnor är å andra sidan mer intresserade av att fika med vänner och familjen än männen.

                                    Kafferepens början
 Den svenska fikatraditionen sträcker sig flera hundra år bak i tiden,men det var först 1910 som vi började använda det nu världskända ordet fika.För många av oss är det en av de heligaste stunderna på dagen.Under mitten av 1800-talet började kvinnor bjuda hem varandra på kafferep för att umgås under lite mer lättsamma former.På finare kalas bjöds det ofta på småkakor,sockerkaka och vetebröd.Här var valet av duk och porslin minst lika viktigt.Och kravet på sju sorters kakor? Jo,det klassiska antalet kakor var en utbredd tradition.Bjöd du på färre än sju ansågs du vara snål och bjöd du på fler än så var du högfärdig.

Under 1900-talet började man bjuda på kaffekalas även i bondesamhället och traditionen spred sig över landet.Vid födelsedagar, namnsdagar och dop blev det med tiden den vanligaste bjudformen –  precis som fika är för oss idag.

När ordet fika kom till 

Men varför säger vi ”fika”? Uttrycket sägs ha kommit till först runt år 1910.I så kallat backslang kastade man om stavelserna i ordet kaffi (dialekt för kaffe) och fick på så sätt fram ordet fika.I början användes ordet som slang för kaffepaus, men kom med tiden att bli så mycket mer än bara en kopp kaffe.Idag är tillbehören minst lika viktiga – för vem vill fika utan kanelbulle eller annat kaffebröd? Fikat är kanske något av det mest svenska vi har,  ”The  Swedish Fika” är ju känt i (nästan) världen över. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar